Under fredagsfikat samlades representanter från flera stora organisationer för att dela erfarenheter, utmaningar och möjligheter kring intranät i internationella koncerner.
Samtalet kretsade framför allt kring personalisering, flerspråkighet, plattformsval, AI, innehållskvalitet och hur man når medarbetare som inte arbetar framför en dator.
En tydlig slutsats var att ett framgångsrikt koncernintranät inte i första hand handlar om teknik eller design, utan om att skapa ett relevant, lättanvänt och tillförlitligt stöd i medarbetarnas vardag.
Mötet inleddes med att Pierre Du Rietz, Web Service Award, delade med sig av preliminära resultat från årets trendundersökning Hur mår Sveriges intranät och erfarenheter från genomförda intranätmätningar.
Personalisering – rätt information till rätt medarbetare
Personalisering var ett av mötets mest diskuterade ämnen. Deltagarna beskrev olika sätt att anpassa innehåll efter land, affärsområde, kontor, roll och användarens egna val.
Flera olika arbetssätt presenterades:
- En internationell organisation bygger ett nytt globalt intranät med målgruppsstyrda nyheter och personliga länkar. Affärsbehoven ska styra personaliseringen.
- En annan organisation har personalisering av både nyheter och innehållssidor på flera organisatoriska nivåer, med en gemensam grund för alla medarbetare.
- En koncern använder självvalda användarprofiler i stället för enbart automatisk målgruppsstyrning. Personaliseringen omfattar startsida, navigation och sökresultat.
- En organisation som nyligen lanserat ett nytt intranät styr innehåll efter land, affärsområde och kontor.
- Ytterligare en koncern anpassar information efter roll och arbetsplats men låter också medarbetarna välja vissa egna verktyg.
En återkommande erfarenhet var att relativt få användare aktivt ändrar sina personliga inställningar. En deltagare uppskattade att det kan röra sig om endast 5–10 procent.
Slutsats: Börja med en relevant standardupplevelse för respektive målgrupp. Erbjud användarstyrda val där de ger tydligt mervärde, men undvik att förutsätta att medarbetarna själva ska bygga sina startsidor.
Plattformsval – standardlösningar eller specialutveckling?
Plattformsval väckte stort intresse, särskilt skillnaderna mellan standardiserade molnlösningar och mer flexibla innehållshanteringssystem.
En organisation som nyligen bytt plattform beskrev flera fördelar med att använda en lösning som redan ingår i den befintliga digitala arbetsplatsen. Det handlar bland annat om licenser, integrationer och enklare redaktörsarbete.
Samtidigt upplevde man att den tidigare plattformen erbjöd större möjligheter till specialutveckling.
Andra deltagare lyfte skalbarhet och integration med AI-baserade verktyg som viktiga argument för en standardiserad plattform.
En tydlig rekommendation var att undvika omfattande specialanpassningar som bryter mot plattformsleverantörens standard, eftersom löpande uppdateringar kan skapa problem.
Det diskuterades också alternativ där organisationer använder separata intranätsprodukter i stället för att bygga hela lösningen själva.
Slutsats: Det finns ingen plattform som automatiskt ger ett bra intranät. Innehåll, struktur, användarbehov och förvaltning är viktigare än teknikvalet i sig.
Innehållskvalitet och AI – städa först, automatisera sedan
AI diskuterades både som möjlighet och som utmaning.
Deltagarna såg potential för AI inom innehållsinventering, metadata, identifiering av dubbletter, översättning och kontroll av grafisk profil.
Samtidigt presenterades erfarenheter från AI-tester där tekniken fungerade bättre för att identifiera och uppdatera metadata än för att bedöma vilka innehållssidor som borde tas bort eller slås samman.
Ett konkret exempel visade betydelsen av innehållsstädning inför en intranätsmigrering:
6 000 sidor i det gamla intranätet blev till 600 sidor som migrerades
Cirka 90 % färre sidor efter omfattande rensning och omarbetning.
Organisationen valde huvudsakligen manuell migrering för att samtidigt förbättra innehållet och strukturen.
För att bibehålla kvaliteten arbetar man vidare med tydligare redaktörsansvar, redaktörsnätverk och utbildning.
Slutsats: AI kan förstärka ett välstrukturerat intranät, men ersätter inte behovet av aktuellt, granskat och tydligt ägt innehåll.
Språk och lokala intranät i internationella koncerner
Hur man kombinerar koncerngemensam information med lokala språk och regelverk blev en central diskussion.
Flera arbetssätt presenterades:
- Gemensam information publiceras på två huvudspråk, med ytterligare språkversioner för särskilt viktig information.
- Koncerninformation publiceras på ett gemensamt språk, medan lokala intranät använder respektive lands språk.
- Vissa organisationer saknar ett gemensamt koncernspråk och arbetar i stället med lokala språk och gemensamma innehållsytor.
- Andra kombinerar lokala sajter med målgruppsstyrda innehållsområden för olika länder.
Utmaningarna omfattar översättningskostnader, underhåll av språkversioner, dubblerad information och skillnader mellan ländernas lagar, avtal och kulturer.
Flera deltagare uttryckte oro för att skapa fler språkversioner än organisationen har kapacitet att hålla uppdaterade.
Det framkom också att automatiska översättningsfunktioner inte alltid fungerar fullt ut, exempelvis vid presentation av nyheter och navigationsinformation.
Slutsats: Skilj på information som verkligen är koncerngemensam och sådant som måste vara lokalt. Översätt där det finns ett tydligt behov och säkerställ att varje språkversion kan hållas uppdaterad.
Hur når man medarbetare som inte sitter vid datorn?
En av de mest konkreta diskussionerna handlade om att nå medarbetare inom produktion, butik och andra verksamheter där datorn inte är ett naturligt arbetsredskap.
En organisation inom detaljhandeln presenterade ett tydligt exempel. Genom att samla butikernas operativa information på intranätet har man skapat en kanal som medarbetarna behöver använda för att utföra sina arbetsuppgifter.
Butikerna besöker enligt organisationens representant intranätet i genomsnitt tio gånger per dag.
En annan koncern berättade om användningen av digitala informationsskärmar i produktionsmiljöer. Nyheter och meddelanden publiceras på intranätet och distribueras sedan automatiskt till skärmarna.
Erfarenheten från tester med mobila lösningar var att chefernas engagemang är avgörande. Där cheferna aktivt stödde användningen fungerade lösningarna bättre.
Ytterligare en organisation lyfte behovet av att stärka intranätets status. Man undersöker bland annat möjligheten att ge lokala medarbetare större utrymme att själva publicera innehåll, eftersom lokala berättelser kan skapa större engagemang än centralt producerad kommunikation.
Slutsats: För att nå medarbetare utan egen dator krävs relevant information, tydliga kanalval, ledningens stöd och lösningar som fungerar i medarbetarnas faktiska arbetsmiljö.
Viktigaste lärdomarna att ta med sig
Utifrån diskussionerna kan följande prioriteringar sammanfattas:
- Utgå från medarbetarnas behov. Ett intranät ska hjälpa människor att utföra sitt arbete, inte bara förmedla information.
- Prioritera sök och struktur. Säkerställ tydligt ansvar för sökfunktionen och följ upp hur väl användarna hittar.
- Personalisera med eftertanke. Målgruppsstyrt innehåll ger ofta större nytta än omfattande möjligheter att själv anpassa startsidan.
- Skapa balans mellan globalt och lokalt. Gemensamma nyheter, policyer och värderingar behöver kombineras med lokala språk, regler och arbetsförhållanden.
- Säkra innehållskvaliteten. Tydliga innehållsägare, regelbunden granskning och aktiv gallring är grundläggande, inte minst inför AI-satsningar.
- Bestäm kanalernas roller. Intranät, samarbetsverktyg, appar och informationsskärmar bör komplettera varandra utan onödig dubbelpublicering.
- Förankra arbetet hos cheferna. Ledningens mandat och lokala ambassadörer är viktiga för att skapa långsiktig användning.
Fortsättning och uppföljning
Under mötet lyftes flera frågor som kan vara intressanta att följa upp vid kommande erfarenhetsutbyten: hur personalisering utvecklas i praktiken, AI-stöd för innehållskvalitet, hantering av flerspråkighet samt hur organisationer lyckas öka intranätets användning bland medarbetare utan egen dator.
Nästa ordinarie fredagsfika är planerat till 4 december 2026. Ett nytt erfarenhetsutbyte med fokus på koncerner diskuterades till våren 2027.
Sammanfattande budskap
Det bästa koncernintranätet är inte nödvändigtvis det mest avancerade, utan det som gör störst nytta för medarbetarna.
Dagens samtal visade att internationella koncerner brottas med många gemensamma utmaningar, oavsett plattform. Personalisering, AI och nya tekniska möjligheter är viktiga utvecklingsområden, men de grundläggande framgångsfaktorerna är fortfarande desamma: relevant innehåll, fungerande sök, tydlig struktur, lokal anpassning och en organisation som tar ansvar för intranätets långsiktiga utveckling.